Då kom vi till den del av träningen som jag fasar för. Galoppen.
Efter två omkullridningar och därefter snubblingar har jag utvecklat en rädsla. Och den sitter i som berget. Vill hellst slå döv öra till, titta åt ett annat håll och låssas att det regnar. Upptäckte det i januari i år men nu är det tid för att få bukt på den. Jag vill inte ha skiten.
Sprickan i bäckenet är läkt men skadan i tankeverksamheten är det värre med, den ställer till mer än vad man tror.
Hjärtat rusar och handsvett rinner så fort jag ens tänker på det. Men värst är faktiskt efter galoppen. Tårarna rinner och benen SKAKAR våldsamt. Efter sista galoppen skakade bara vänster ben det borde jag ta som en förbättring ;-)
Med Stefans övervakande så kom jag inte undan. Att jag samtidigt ska galoppera genom en Box, dvs två bommar, gör saken inte bättre. MEN det kanske det var just det jag behövde. Magic älskar galoppbommar, han blir ivrig och framåt utan att bli het viket betyder att jag får mycket gratis. Han söker sig verkligen till bommarna och även där får jag mycket hjälp. Så i båda varven lät jag honom rulla på över bommarna några varv. Mest för min skull och vid närmare eftertanke så var det riktigt kul! Även om jag inte tyckte det just då.
Kommer fortsättningsvis ha hjälp av 1-2 bommar när jag ska galoppera.
Det slutade med att jag gjorde mitt första byte på Magic och jag gjorde det bra!
Vill avsluta dagens inlägg med ett stort tack till er alla som hjälpt,stöttat och varit en glädje för mig på alla sätt och vis under dagen ❤️
Frida,Stefan,Maria,Anna,Ylva,Jessica,
Veronika,Therese,Jenni,Clara och min älskade Jonas så klart.